Justitieråden i HD 2012

Efter mer än ett års uppehåll tänkte jag uppdatera bloggen lite grann. Inlägget är en repris av det jag gjorde ifjol, dvs. en genomgång av vad justitieråden sysslat med under året som gått. Tanken var egentligen att slänga in jämförelsetal från 2011 också. Inte en helt omöjlig uppgift men rätt tidskrävande eftersom jag skulle vara tvungen att slå ihop data från två excelfiler. Istället har jag valt att sätta in uppgifter från 2011 inom parentes på vissa ställen. Precis som ifjol så kommer all data från HD:s hemsida.

Allmänt

Under 2012 avgjorde HD totalt 28 (19) brottmål, 24 (22) tvistemål och gav 49 (46) beslut/utslag. Totalt blev det 101 avgöranden, en förbättring från 87 st. år 2011. Medelåldern bland justitieråden var 59,5 (59,2) år. Severin Blomstrand och Leif Thorsson som bägge avslutade sina karriärer som JustR under 2012 var äldst med sina 67 år. Johnny Herre, 49 år, var yngst precis som 2011. Blomstrand och Thorsson ersattes under året av Dag Mattsson och Lars Edlund.

Könsfördelningen var någorlunda jämn. Vid årsskiftet fanns sex kvinnliga JustR jämfört med tio manliga JustR.

Under året avgjordes två mål (Ö 2608-10 och Ö 3509-10) i plenum. Det är för övrigt de enda två målen som Per Virdesten medverkat i. Kerstin Calissendorff verkar ha varit frånvarande en stor del av året. Förutom det första plenimålet i juni har hon inte deltagit i några avgöranden förrän i oktober.

Fördelning över året

Fördelning över året

Fördelning över året

Efter en mjukstart i början av året tog arbetet fart i mars och april. Förutom juni så var sommarmånaderna rätt lugna, speciellt augusti då hela domstolen tydligen tog semester (?). Under hösten trappades takten upp allt eftersom. Rekordmånga avgöranden (20 st.) i december!

Fördelning enligt måltyp

Precis som senast är justitieråden på x-axeln sorterade enligt antal år i tjänst med de  senast tillträdda JustR  till vänster och de äldre JustR till höger. Förutom för Lars och Dags del har jag inte sorterat JustR ”inom” deras respektive tillträdesår.

Stefan Lindskog har medverkat i flest antal avgöranden, 46 st. av de totalt 101 st. avgörandena. Längst ner på listan kommer Per Virdesten med 2 st. avgöranden (plenimålen). Sett till att Kerstin Calissendorff kom med i arbetet ordentligt först i oktober har hon medverkat i rätt många avgöranden, 19 st. Marianne Lundius har också medverkat i rätt få avgöranden jämfört med de andra JustR, något som kanske beror på hennes uppdrag som ordförande för HD (?).

Deltagande totaler

Deltagande totaler

 

Deltagande enligt måltyp

Deltagande enligt måltyp

 

Referenter

Martin Borgeke och Johnny Herre tar täten bland referenterna 2012 med 11 avgöranden vardera. Precis som ifjol har inte Marianne Lundius agerat referent en enda gång, något som kanske hänger samman med ordförandskapet. Detsamma gäller Stefan Lindskog, något förvånande. Per Virdesten har som redan framgått haft en ganska passiv roll under året som gått. Lars Edlund kom in som JustR rätt sent, han deltog som JustR för första gången i en dom meddelad 23 november, och har därför inte hunnit (kunnat? fått?) sitta som referent. Dag Mattsson dyker upp första gången i en dom meddelad 10 oktober. Ganska snabbt därefter, 19 oktober, agerar han referent för första gången.

Referenter totaler

Referenter totaler

De flesta har säkert lagt märke till att HD under året tog avgjorde många mål som rörde narkotikabrott. Totalt 8 av de 28 brottmål som avgjordes rörde narkotikabrott. Intressant i den delen är att det är Martin Borgeke och Lena Moore som fungerat som referenter, Martin i fem mål och Lena i tre mål. Oberoende av hur medvetet det varit bidrar det säkerligen till mer konsekventa bedömningar.

Skiljaktiga och tillägg

Slutligen några staplar över vem som skrivit flest skiljaktiga åsikter och tillägg. Det är lite svårt att ge en rättvisande bild av just de siffrorna eftersom JustR ofta skriver de skiljaktiga åsikterna och tilläggen tillsammans. Staplarna nedan tar inte hänsyn till den biten utan visar bara hur många gånger respektive JustR haft en annan åsikt/gjort ett tillägg (antingen helt på egen hand eller tillsammans med någon eller några andra).

Skiljaktiga och tillägg

Skiljaktiga och tillägg

 

Precis som ifjol är det Göran Lambertz och Stefan Lindskog som utmärker sig. Lambertz med flest skiljaktiga åsikter och Lindskog med flest tillägg. Martin Borgeke, som inledde sin karriär som JustR 2011, har också haft en del skiljaktiga åsikter. Det där med skillnaden mellan ett ”särskilt tillägg” och ett ”tillägg” är något oklart, den som känner för det får gärna bidra med en förklaring i kommentarsfältet.

Överlag verkar det också som att domstolen inte var lika enig under 2012 som under 2011. Det är förstås väldigt svårt att visa på något smart sätt, men det är ändå den bild jag fått efter att ha gått igenom alla domar.

Här finns också excelfilen som jag använt mig av ifall någon vill ta en titt. Där finns lite utförligare info om antalet sidor/dom etc. som jag hade tänkt försöka använda för att se om de JustR som skrivit flest antal domar också skrivit de kortaste domarna och vice versa. Men har inte riktigt klurat ut hur jag ska göra det ännu.

HDStatistik2012

Kommentarer och förbättringsförslag är välkomna!

 

Kategorier:Uncategorized

Något om resning

En av de PM jag skrev den här terminen handlande om resning till nackdel till den som redan blivit dömd. Med andra ord möjligheten att göra en omprövning av ett redan avgjort fall. Utgångspunkten var mordet på Olof Palme där Christer Pettersson blev frikänd i Hovrätten. Riksåklagaren ansökte då om resning för att få Christer Pettersson dömd. Högsta domstolen godkände inte ansökan och som alla säkert vet är det fortfarande ingen som med säkerhet kan säga vem som mördade Palme.

Det handlar alltså om två processer.

Process 1: personen har a) blivit frikänd eller b) dömd.
Process 2: avgörandet av resningsfrågan, den som ansöker om resning vill att personen ska dömas (om a)) eller dömas till ett hårdare  straff (om b)).

Jag fokuserade endast på a) och använde följande bild för att sammanfatta förutsättningarna för resning (här lite modifierad):

Resning till men för den tilltalade i brottmål

Lite om bilden:

  • Pyramiden ska läsas nerifrån upp. De lättaste bedömningarna finns längst ner och ju längre upp man kommer desto svårare blir det. Längst ner kan materialet vara rätt omfattande men det sker en rätt omfattande gallring på vägen upp.
  • Först och främst ska det röra sig om ett brott av en viss svårhetsgrad. Kravet är att det ska vara ett brott som ger ett straff på fängelse i mer än ett år.
  • Det krävs att den som ansöker om resning kan visa att det finns nya bevis eller omständigheter som inte prövats i samband med Process 1. Ett visst flex finns ifall bevisen/omständigheterna nog fanns men den som ansökt om resning missat att ta upp dem i det skedet.
  • I Palme-fallet var tolkningen av ettårsfristen en viktig fråga. Slutsatsen blev att det endast är sådana nya bevis/omständigheter som framkommit ett år före resningsansökan som kan ligga till grund för Process 2. Det går alltså att säga att det finns ett dubbelt nyhetskrav. Dels ska det röra sig om nya bevis som inte prövats tidigare och dels får de bevisen inte vara ”äldre” än ett år.
  • Slutligen ska de nya bevis/omständigheter (som klarat de tidigare stegen) ha haft en sannolik inverkan på utgången i Process 1 om de varit tillgängliga då. Domstolen som prövar resningsansökan i Process 2 måste göra en slags prognos och se hur de nya bevisen/omständigheterna skulle ha påverkat Process 1 (det skulle inte bevisen i Palme-fallet ha gjort enligt HD).
  • Klarar man sig till toppen av pyramiden är förutsättningarna i teorin uppfyllda för att resningsansökan ska beviljas. Lyckas det tar man om Process 1 i sin helhet.
Högst upp på pyramiden finns en balansbräda. Tanken är att man hela tiden måste väga olika principer mot varandra i samband med en resningsansökan. Orubblighetsprincipen, att ”lagt kort ligger” då domstolen en gång dömt, måste vägas mot sanningsprincipen, dvs. att det ibland är viktigt att faktiskt kunna reda ut hur det gått till. Alla är säkert överens om att det är fel om en oskyldig blir dömd. Men att riva upp domar påverkar också allmänhetens förtroende för rättsskipningen, ”om det här var fel, hur många andra fel finns det då?”.

Dagens Juridik skrev nyligen en artikel om resning och handläggningen av resningsansökningarna i Högsta domstolen. Även om jag inte vet hur omfattande ansökningarna var (förutom det som framgår av artikeln) känns det ju något konstigt HD gått igenom pyramiden på några dagar.

Om någon vill läsa hela promemorian finns den här: PM_SebastianOrndahl_grupp6b

Kategorier:HD Etiketter:, ,

Justitieråden i HD 2011

Även om tanken alltså inte var att syssla med statistik och visualiseringar (då gör ni bäst i att kolla in The Dataist) så kunde jag inte låta bli att kolla lite på hur arbetsfördelningen varit i HD under 2011. Första inlägget består därför av några stapeldiagram.

Så jag gick alltså igenom alla domar/beslut/utslag från 2011 som publicerats på  HD:s hemsida och kollade vilka justitieråd som varit med. Jag noterade också vem som fungerat som referent och vilka som varit skiljaktiga eller gjort någon form av tillägg.

HD avgjorde totalt 19 brottmål, 22 tvistemål och gav 46 beslut/utslag. Annat intressant är kanske att medelåldern bland justitieråden är 59,2 år. Johnny Herre är yngst (48) och Dag Victor äldst (67). Victor gick dock i pension under året och för tillfället är det Thorsson och Blomstrand som är de två äldsta (66).

Efter lite knåpande i excel blev resultatet stapeldiagrammen nedan. Justitieråden på X-axeln är sorterade enligt antal år i tjänst, med de som tjänstgjort kortast tid till vänster och de som tjänstgjort längst till höger.

Fördelning per måltyp

Totala antalet mål per justitieråd

Referenter per måltyp

Totala antalet refererade mål per justitieråd

Fördelningen av uppgiften som referent tyckte jag själv var rätt intressant. De nyaste och de äldsta JustR har inte varit så aktiva i den rollen. Vilket ju är bra eftersom de nyaste kanske inte har de insikter som behövs medan de äldstas åsikter kanske börjar väga för tungt i domsluten om de har rollen som referent.

Lindskog toppar listan över tillägg och Lambertz har haft flest skiljaktiga åsikter.

Skiljaktiga meningar och gjorda tillägg (egna och särskilda)

Såja. En paus i tentaplugget om inte annat. Jag har inte gjort någon dubbelkoll av uppgifterna, men ska nog vara väldigt nära 100.

Kategorier:HD, Statistik Etiketter:, , ,