Något om resning

En av de PM jag skrev den här terminen handlande om resning till nackdel till den som redan blivit dömd. Med andra ord möjligheten att göra en omprövning av ett redan avgjort fall. Utgångspunkten var mordet på Olof Palme där Christer Pettersson blev frikänd i Hovrätten. Riksåklagaren ansökte då om resning för att få Christer Pettersson dömd. Högsta domstolen godkände inte ansökan och som alla säkert vet är det fortfarande ingen som med säkerhet kan säga vem som mördade Palme.

Det handlar alltså om två processer.

Process 1: personen har a) blivit frikänd eller b) dömd.
Process 2: avgörandet av resningsfrågan, den som ansöker om resning vill att personen ska dömas (om a)) eller dömas till ett hårdare  straff (om b)).

Jag fokuserade endast på a) och använde följande bild för att sammanfatta förutsättningarna för resning (här lite modifierad):

Resning till men för den tilltalade i brottmål

Lite om bilden:

• Pyramiden ska läsas nerifrån upp. De lättaste bedömningarna finns längst ner och ju längre upp man kommer desto svårare blir det. Längst ner kan materialet vara rätt omfattande men det sker en rätt omfattande gallring på vägen upp.
• Först och främst ska det röra sig om ett brott av en viss svårhetsgrad. Kravet är att det ska vara ett brott som ger ett straff på fängelse i mer än ett år.
• Det krävs att den som ansöker om resning kan visa att det finns nya bevis eller omständigheter som inte prövats i samband med Process 1. Ett visst flex finns ifall bevisen/omständigheterna nog fanns men den som ansökt om resning missat att ta upp dem i det skedet.
• I Palme-fallet var tolkningen av ettårsfristen en viktig fråga. Slutsatsen blev att det endast är sådana nya bevis/omständigheter som framkommit ett år före resningsansökan som kan ligga till grund för Process 2. Det går alltså att säga att det finns ett dubbelt nyhetskrav. Dels ska det röra sig om nya bevis som inte prövats tidigare och dels får de bevisen inte vara ”äldre” än ett år.
• Slutligen ska de nya bevis/omständigheter (som klarat de tidigare stegen) ha haft en sannolik inverkan på utgången i Process 1 om de varit tillgängliga då. Domstolen som prövar resningsansökan i Process 2 måste göra en slags prognos och se hur de nya bevisen/omständigheterna skulle ha påverkat Process 1 (det skulle inte bevisen i Palme-fallet ha gjort enligt HD).
• Klarar man sig till toppen av pyramiden är förutsättningarna i teorin uppfyllda för att resningsansökan ska beviljas. Lyckas det tar man om Process 1 i sin helhet.

Högst upp på pyramiden finns en balansbräda. Tanken är att man hela tiden måste väga olika principer mot varandra i samband med en resningsansökan. Orubblighetsprincipen, att ”lagt kort ligger” då domstolen en gång dömt, måste vägas mot sanningsprincipen, dvs. att det ibland är viktigt att faktiskt kunna reda ut hur det gått till. Alla är säkert överens om att det är fel om en oskyldig blir dömd. Men att riva upp domar påverkar också allmänhetens förtroende för rättsskipningen, ”om det här var fel, hur många andra fel finns det då?”.

Dagens Juridik skrev nyligen en artikel om resning och handläggningen av resningsansökningarna i Högsta domstolen. Även om jag inte vet hur omfattande ansökningarna var (förutom det som framgår av artikeln) känns det ju något konstigt HD gått igenom pyramiden på några dagar.

Om någon vill läsa hela promemorian finns den här: PM_SebastianOrndahl_grupp6b

Justitieråden i HD 2011

Även om tanken alltså inte var att syssla med statistik och visualiseringar (då gör ni bäst i att kolla in The Dataist) så kunde jag inte låta bli att kolla lite på hur arbetsfördelningen varit i HD under 2011. Första inlägget består därför av några stapeldiagram.

Så jag gick alltså igenom alla domar/beslut/utslag från 2011 som publicerats på  HD:s hemsida och kollade vilka justitieråd som varit med. Jag noterade också vem som fungerat som referent och vilka som varit skiljaktiga eller gjort någon form av tillägg.

HD avgjorde totalt 19 brottmål, 22 tvistemål och gav 46 beslut/utslag. Annat intressant är kanske att medelåldern bland justitieråden är 59,2 år. Johnny Herre är yngst (48) och Dag Victor äldst (67). Victor gick dock i pension under året och för tillfället är det Thorsson och Blomstrand som är de två äldsta (66).

Efter lite knåpande i excel blev resultatet stapeldiagrammen nedan. Justitieråden på X-axeln är sorterade enligt antal år i tjänst, med de som tjänstgjort kortast tid till vänster och de som tjänstgjort längst till höger.

Fördelning per måltyp

Totala antalet mål per justitieråd

Referenter per måltyp

Totala antalet refererade mål per justitieråd

Fördelningen av uppgiften som referent tyckte jag själv var rätt intressant. De nyaste och de äldsta JustR har inte varit så aktiva i den rollen. Vilket ju är bra eftersom de nyaste kanske inte har de insikter som behövs medan de äldstas åsikter kanske börjar väga för tungt i domsluten om de har rollen som referent.

Lindskog toppar listan över tillägg och Lambertz har haft flest skiljaktiga åsikter.

Skiljaktiga meningar och gjorda tillägg (egna och särskilda)

Såja. En paus i tentaplugget om inte annat. Jag har inte gjort någon dubbelkoll av uppgifterna, men ska nog vara väldigt nära 100.